Är det lurigt att sätta upp ett plank?

Min granne, som aspirerar på stora komikerpriset, är jättetrevlig. Och levererar sina pikar inlindade med väldigt stor humor.
Är inte det jobbigt? Då kan man ju liksom inte bli förbannad och fräsa sköt dig själv och skit i mig?
(Sist pikade han mig för min "kompost" som kunde bli påskbrasa för er som kommer ihåg.)

Nu var det dax igen.

-- Det gror bra, säger grannen bakom ryggen så jag hoppar högt.
-- Japp. Nu är det vackert, säger jag där jag står och tittar ner i rabatten.
-- Tänkte mer på gräset.
-- Jodå, det växer och frodas. (Tänker inombords: -- Jag vet att det snart är lika långt som jag är hög ännu en gång, men jag har faktiskt inte hunnit.)

Konstpaus.

-- När kommer dom? hörs det genom buskaget som grannen gömt sig bakom.

När dom kommer? Vad har jag nu sagt då? Det är väl inga dom som ska komma hit... vad yrar han om? Eller har jag kollrat ihop nåt om att svenska landslaget i fotboll ska droppa förbi på kaffe eller?

-- Dom?
-- Ja, dom kommer att må bra här ett par veckor.
-- Ursäkta, men vilka pratar du om?
-- Kossorna du ska släppa ut på bete, säger grannen.

Kul. Jättekul.