Fantastiskt hur mycket man hinner tänka på en halv sekund

Svor en lång harang över att telefonen ringde precis när jag var på väg ut genom dörren. "Nån" hade dumpat den fasta telefonen på hallbyrån och eftersom man till naturen är nyfiken måste man ju bara svara när nu apparaten är så tillgänglig.
 
-- Hej, det var från polisen.
 
"Vem har dött? (Näe, då kommer dom väl hit personligen va?)
Har dom haffat fel mordbrännare i Tibro och nån har nu pekat ut mig istället? (Fast jag har ju inte vart i Tibro sen Hedenhös, men det finns ju dubbelgångare.)
Kört över någon med bilen utan att jag märkt det? (Men en kropp känns mer än en vägbula inbillar jag mig så det borde ha studsat till lite mer markant på nåt sätt.)"
Det flög fler (ganska sjuka) scenarior genom huvudet den ynka halvsekunden polisen i andra änden andades in och fortsatte:
 
-- Du kanske har läst om överfallen som skett i Skövde, bland annat ett utanför Mejeriet?
 
(Hann tänka: -- Men va fn, misstänker dom mig? innan hon fortsatte...)
-- Vi knackade dörr runt mejeriet i anslutning till brottet och du var inte hemma. Ville bara kolla om du möjligtvis gjort några iakttagelser som kan hjälpa oss.
 
Phu! Inte misstänkt, tänk vad det hade blivit jobbigt med allt vad det hade inneburit. Tror jag. Jag har ju inte varit misstänkt för nåt. (Än, kanske ska tilläggas, eftersom jag är lite vidskeplig.)
 
Heja polismyndigheten! Där blev jag lite imponerad, att ni faktiskt noterat vilka som inte öppnat och följer upp. Lite sent (cirka en månad efter brottet) kanske, men det ursäktade polisen faktiskt så hon var inte helt ovetandes om tidspaspekten. Man kan alltid bli bättre och stå lite mer på tå.
 
Polisen får 4 blåljus av 5 för detta samtal. Hade samtalet kommit lite tidigare hade det varit 5 klockrena dito.
 
Hoppas dom får fast rötäggen trots att jag inte alls var till nån hjälp. Tre på natten sover jag. Oftast.
 
 
 
 

Håller med, nja, kanske inte alls...

Shoot!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0