Man säger ju inte nej i första taget...

-- Faster Åsa, jag vill sitta vid dig när vi äter frukost!
-- Faster Åsa, jag vill gå med dig!
-- Faster Åsa, vad fin ring du har!
-- Faster Åsa, jag tycker dina skor är fina med dom där blommorna.
-- Faster Åsa, vilket fint halsband.
 
Ovanstånde hörde man lilla söta Elin yttra i parti och minut. Henne ser ni här. (Den store som gluffsar i sig av efterrätten utan att notera att dottern suktar efter lite sött är min lillebror.)
 
 
(Den bilden lägger du INTE upp, sa brorsan. Det där ser j--ligt illa ut, som den hårdhjärtade fadern moffar i sig av sötsakerna utan nån som helst notis om dottern! Som den snälla syster jag är så lägger jag självklart upp den.) Men i kombo med den här förstås.
 
 
När Elin inte hittade några smycken, skor eller annat att berömma längre vad gällde min outfit så fick hon ju komma på nåt nytt. Vad tar man till då?
 
-- Faster Åsa, vad vackra ögon du har!
 
Oj, oj - det blir bråda dagar när den där lilla tjejen kommer upp i tonåren och kör igång med charmen på grabbarna runt gårdarna där ute på landet. Hon vet redan nu hur man lägger orden för att man ska smälta som smör i solsken. Brorsan kommer att få jaga benen av sig efter alla beundrare.
 
 
Lilla hjärtat!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Håller med, nja, kanske inte alls...

Shoot!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0