Hur svårt kan det va, liksom?



Ganska svårt. Om man tittar på hemsidan där jag hittade den här bilden. Lite småpyssligt skulle man också kunna uttrycka det.
(Till ägaren av bilden: Hoppas det är ok att jag skärmdumpade bilden, hittade ingen kontaktadress så jag kunde fråga. Vid misstycke tar jag bort bilden om du säger till.)
 
Nu vill jag. Det är dax. Jag har inspiration och motivation att göra det jag grunnat på så länge. De senaste två åren har jag varit så less på allt vad gäller bygg- och renoveringsprojek, allt jag tänkt göra har avstannat redan vid själva ansatsen att ta mig an uppgiften. 
I vintras skulle jag renoverat tvättstugan, men det var inte alls läge. Man kan inte vara kreativ om man inte mår helt 100 mentalt. Den får vänta tills nästa vinter, för man gör ju inget innegrejande när det är sommar.

Men nu så. Fristående altan då, high five på den va? 

(Mjukstartade förresten med ett litet annat projekt i helgen, som egentligen är snuskenkelt om man bara får tummen ur, en simpel liten trätrappa på baksidan. Visste ni att det heter vangstycken? Hela mitt (ganska långa, jag säger det själv) liv har jag trott att det heter vagnstycken! En helt ny värld öppnar sig allt som oftast när man botaniserar i byggbranschen. Ger jag mig i kast med altanbygget kommer förmodligen hela universum rasa över mig eftersom jag inte kan ett jota, men jag är jäkligt snabb i huvudet och en jäkel på autodidaktik.)