Hemma igen. Efter påsken i Köpenham. Jag åkte med trots feber. Med facit i hand blev lördagen rätt dryg eftersom jag fick köra hela vägen ner till Helsingborg. I min fantasi hade jag tänkt mig ligga ihopkrupen i feberfrossig fosterställning i baksätet hela vägen, och vakna som en ny människa nere i Köpenhamn, men nu blev det inte så, och därför slog jag inte direkt alla klackarna som fanns i taket på påskaftonskvällen på grund av smärre trötthet (läs dödslängtan). Men trevligt var det. Förstås. Alltid skönt att resa bort.

Under helgen, på Glypoteket, stötte jag på den här snubben som var ett av inslagen i Buddha-utställningen, och bara måste dela med mig. Hur obehagligt vore det inte att ha den där statyn chillandes i ett hörn? Men ändå lite spännande, va? För han har onekligen glimten i ögat. (Pjäsen i fråga är i min storlek förresten, det är inte nån liten prydnadssak vi pratar om.)