Note to self: Inget Valborgsmässofirande nästa år med sömniga sånger och futtig vårbrasa bland femtusen personer varav fyratusen under fyra år (ungefär lika uttråkade som mig, men dom kunde åtminstone skrika i högan sky).

Mest anmärkningsvärt (och det absolut skojigaste vad gäller själva Valborgsfirandet, så här i efterhand alltså, när skammen lagt sig) var att Elisabeth helt iskallt lurade mig att tränga mig före en kö på ca 70 personer vid köp av nougatkaramellerna.

Resten av Valborgskvällen tillbringades på Lavendelvägen. På altanen. Utomhus under bar himmel. Inte kallare än en midsommarafton, så vi skippar helt enkelt våren och skriver sommar redan nu i kalendern. Check.