Kalkonen uppäten. Dom som i parti och minut frågar hur man kan se fram mot nåt sånt torrt som kalkon har uppenbarligen inte smakat kusin M:s dito. Den smälter som gåslever på tungan. Tror jag, eftersom jag nu inte ätit gåslever, men det känns som det är i paritet med varandra.

Det är synd att vi alla inte träffas oftare faktiskt. Det är kul att umgås med släkten.

Särskilt kul att M började lobba för att vi nästa jul faktiskt kunde fundera på att åka bort tillsammans. Hm, inte helt säker hennes idé om Danmark föll i god jord, men själva tanken på resa är ju strålande.
F:s förslag var betydligt mer lockande, åtminstone i mina öron. Kina! Yes. Hela gänget på besök hos ingifta Elins familj hemma i Kina. Jajamen. Jag är på. Det vore en fantastisk upplevelse.



Jag ska lobba för att vi åker till Kina så E och L får visa upp sitt andra hemland för släkten. 
Ett annat alternativ är Bosnien förstås, där har vi A som kan guida tjocka släkten eftersom han har sina rötter där, även om han nu kom hit till Sverige som en liten gosse och förmodligen har starkare band här än där. 

Tänker på tvärtomförhållandet. Att jag skulle befinna mig i ett "främmande" land som jag gjort till mitt eget, har fått en familj/släkt som på alla sätt accepterat mig och den jag är och firar glatt högtiderna i mitt nya land på traditionellt sätt. Tänk om någon då sa till mig - i år firar vi (den för landets viktigaste högtid, som i vårt fall är julen) i ert ursprungsland istället. Vore inte det helt ok?

Om jag är rätt ute är nog inte julen så värst uppmärksammad i Kina, va? Man firar mer det kinesiska nyåret, och det inträffar väl i slutet av januari? Kan ha fel på båda punkterna där, men orkar inte googla så jag förutsätter att jag har nån vass kniv i lådan där.
I så fall är det helt ok. Jag kan skjuta på julfirandet. Vi tar det i januari. Check!