Pensionärer är det värsta jag vet

Nu är inte rubriken på det här inlägget helt rättvisande måste jag tillstå omedelbart så det inte blir några missförstånd.

Det är bara så att jag råkade hoppa in och köra ett s k "senior-pass" på gymmet i dag. Senior = ingen spypåse behövs för instruktören (ego), man är där och ser glad ut, kör lite moves och har j**igt kul, helt enkelt.

Kul var det också! Jätteskoj. Indeed. I ungefär 30 minuter. Sen vek sig vänster ben och det kändes som nån körde ett ninjasvärd i baksidan av låret, eller i skinkan om man ska vara precis.
Vänster hamstring har varit lite labil på sistone om man uttrycker sig lite flummigt. (Ont som satan i klartext!) Men jag har låtsats som ingenting. Låtsats som det regnat. (Förutom en kort akut-stretch som Terriern fick göra häromdagen när jag höll på att dö av smärta...)

Nu: Aj, aj, aj. Ont, ont, ont! Hela tiden! Sittande, stående och liggande.

Hur kul känns det att som idrottsinvalid i hyfsat ung ålder (nåja - men absolut inte pensionärsmässig i alla fall) säga att skadan uppkom på pensionärsgympan?

(Bästischefen muntrade upp mig, när jag råkade beklaga mig, med att det minsann finns dom som har protes som tränar på Nautilus! Bästischefen är mycket nära att bli bara Chefen...)

Jag är nära serviceboende nu, känner jag. Väldigt, väldigt nära.


Håller med, nja, kanske inte alls...
Morrat av Jerk

Är det inte det som jag har sagt länge nu, Åsa? Att du är nära.. ;)

2009-10-20 @ 23:53:37
URL: http://dalaibk.webblogg.se/
Morrat av Åsa

Jerk: Är det så att jag måste se den bistra sanningen i vitögat menar du? ;)

Fast nu är jag rätt fräsch igen... Ont kött förgås inte så lätt - eller hur det nu ska låta. :)

2009-10-22 @ 21:43:50

Shoot!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0