Långhelgen som gått har varit helt underbar med strålande vårväder och jag har gjort en riktigt kraftansträngning i trädgården mellan grilltändningarna. Så någon vila har det väl inte direkt  varit...

Tyvärr har Carrie också passat på att vara ute...

här en av dagarna: (stegen är tydligare än själva objektet, men ni förstår grejen)




... här i dag:



Jag fick ett utbrott i fredags och frågade om hon skulle sitta/ligga i trädgården i de kommande sex månaderna tolv timmar om dagen eller om hon skulle börja med ett normalt beteende.

Jag klippte nämligen gräset i fredags när hon låg utslagen på gräsmattan. När jag närmar mig "hennes" plats reser hon sig upp packar ihop grejorna och tar dom under armen och ställer sig för att titta på mig under tiden jag ska klippa hennes playa. Det var då jag exploderade...
(För det första är ju gräset stone-dead sen hennes rådjurslega förra året på just den här platsen. Får inte gräset nån sol under dygnets soliga timmar på grund av att en människa ligger på en stor handduk på exakt samma plats varje dag i sex månader dör det. Bara lite yviga tovor finns som aldrig hinner resa sig utan liger platt utmed marken vilka inte gräsklipparen rår på.)

-- Ja, men folk är väl ute när det är fint väder? frågade hon som svar på min fråga.
-- Självklart är dom det, men det finns ingen, ingen i hela världen som sitter ute i trädgården och tittar klockan åtta på morgonen, flyttar sig till liggande position klockan tolv och sen ligger kvar där till sex på kvällen sex månader om året, vardag som helgdag.... INGEN! Och det går mig på nerverna. Och inte heller någon som ligger i bikini i trädgården fullt synlig från huvudleden i en villaträdgård sex månader om året, vardag som helgdag. INGEN!

Då slutade hon prata med mig. Sa inget mer. Bara satt och stirrade rakt fram...
-- Hallå... du stressar ihjäl mig. Jag får inte nåt gjort när du sitter och tittar på mig när jag är ute. Förstår du? Du kanske kan ha det i åtanke och kanske låta mig ha mitt älskade trädgårdsarbete i fred nån dag emellanåt. Klippa gräset utan att någon står och stampar att det ska bli klart?

-- Hallå?

Nej. Inget svar. Och historen skulle kunna slutat så här:




Men nu gjorde den inte det... för i sopsäcken ligger julgranen som "någon" glömt av bakom husknuten. Nu fick den åka till tippen.

På lördagen var Carrie i alla fall inte ute i trädgården och så mycket jag fick gjort den dagen fick jag inte gjort på hela förra sommaren sammantaget. En hel dag ensam i trädgården och få göra precis vad jag ville utan att vara övervakad var som en stor befrielse...

Men i dag var hon tillbaka... Samma tid, samma plats, samma procedur.

Jag stökade på altanen i dag, där ser hon mig inte - och jag ser inte henne.