Vi är nu inne i årets näst tråkigaste månad.
Man väntar redan på våren (eller man, det vet jag inte - jag väntar på våren i alla fall.)
Trevar mig fram i tillvaron som mycket väl kan liknas vid en svartvit tv.
Ljusgrått, mörkgrått, svart och möjligtvis lite vitt. Så trist!
Sen väntar mars. Den står högst på icke-tycka-om-listan.
Mars tar aldrig slut och ofta brukar det bli perioder med meterhögt snötäcke och
rysliga tio, kanske tjugo, minusgrader.

Men... jag upptäckte i dag att det inte alls blir mörkt lika tidigt som bara för ett par
veckor sen. När jag åkte hem från mikrobyn i dag var det ljust!
Alltid något att glädja sig åt i den bistra delen av tidevarvet.