Sprang förbi Ica Kvantum för att köpa bröd.
Inget mer. Bara bröd.

Två "Loke- eller Oden-bröd" för 15 spänn. Visst. Fine! (ja, det är verkligen inte jag som kommit på namnen vill jag poängtera!)

I kassan:
-- Vet du vad dom här bröden heter? säger tjejen i kassan.
-- Tja, Loke, Tor eller nåt annat asa-aktigt säger jag. 15 för två var det i alla fall.

Tyst. Hon bläddrar i kassa-datorn.

-- Det finns inga såna.
-- Suck, från mig.

Hon frågar nån som går förbi...
-- Prova varunummer 2600.
-- 17.80 - är du säker på att det var två för 15? säger kassatjejen till mig.
-- Ja, nu har jag stått här i tio minuter och ärligt talat så skiter jag i det nu. Ta 20 spänn så förlorar den här fattiga Ica-affären inget på det hela, sa jag, för nu ville jag bara hem och tugga i mig smörgåsarna.

-- Men rätt ska vara rätt, sa hon i kassan.
-- Slår du inte in 20 kronor i kassan pronto och låter mig gå härifrån kommer jag att skrika, sa jag.
Jag fick betala 18 kronor.

Ute på parkeringen kommer en butiksanställd farande efter mig och skriker:
-- Du hade rätt! Det var två Loke-bröd för femton kronor. Gå tillbaka in så får du tre kronor tillbaka!

Tjenare. Klart jag går in och ställer mig längst bak i kön och ber om tre kronor! Vem bryr sig? Det är väl inte de tre kronorna som har någon betydelse i det här fallet?

Jag valde inte Loke-bröden för att de kostade 15 för två. Jag tog Loke-bröden för att det var de som mina ögon fastanade på p g a en stor röd prisskylt.
Nästa gång ska jag sortera bort mitt röda färgseende när jag ska köpa bröd.

Behöver jag säga att om jag väldigt sällan besökt Ica Kvantum i Skövde förut, så går jag väl ännu mer sällan dit efter detta. Om det varit lite sunt förnuft med i det hela hade kassatjejen knappat in 15 spänn för mina bröd och låtit den irriterade kunden (jag) försvinna ur hennes åsyn...