Ur ett bloggperspektiv var golfrundan i dag rena katastrofen från min sida.
Spelade bra, var lugn som en filbunke och har inte ett enda utbrott att berätta om!
Spelade inte riktigt på mitt handicap (men det var nära) så någon golftävling blir det inte för mig på lördag.

Däremot stod min pappa för dramatiken på banan i dag.
Var inte alls mycket folk ute, men av någon anledning slumpade det sig så att det stora klungor av folk stod och tittade när pappa skulle slå flera gånger i början av rundan. Vilket resulterade i riktigt dåliga slag. Såna som jag gapskrattar åt!

Sur som ättika traskar han på.

Rätt som det är gör han ett klockrent slag in på green och bollen lägger sig tre centimeter från flaggan!
Hans huvud går som en propeller - inte en käft (förutom jag då, men det räknas liksom inte) har sett detta slag.
Då blir han om möjligt ännu surare och går upp och puttar i bollen med en hand. Tur den gick i, annars hade vi nog fått avbryta spelet.

Förstår inte varför han ska hetsa upp sig så... :-)