Fick besök i dag av S som satt och sög på sin napp i sin bilstol i baksätet.
Han är söt.
M, sju år, satt i fram och konverserade som bara han kan:
-- Är det din trädgård alltihop, den är ju stor?
-- Ja, det klart, och du vet ju att den är stor, sa jag.
-- Vi är också ute efter en stor trädgård. Större än din.
-- Men det är rätt jobbigt, du vet.
-- Gör inget, pappa jobbar hårt.
Pratade med pappa O som körde bilen och frågade om dom blivit husägare än, med den där stora trädgården. Jag visste att de hade fått nys om en schysst koja för 1,6 mille.
Mamma A och pappa O var lite oense om dom skulle bjuda. Men A är ju ihärdig och ringde och sa att dom ville vara med.
Tja, nu är det uppe i 2,2. Sa mäklarn.

Pappa O bara skakade på huvudet. Husmarknadet i Skövde är indeed överhettad. Det var ändå inte slutbudet i affären i fråga.

Ibland undrar jag vad jag skulle få för min lilla stuga. Kanske är läge att sälja? Tänkte jag när jag sopade grus hela dan.
Nja - en takläggare ringde i dag och ville ta sig an mitt tak. TACK!  Då kanske jag bor kvar lite till tills den investeringen lönat sig.

Apropå S i barnstolen. Jag blir fortfarande varm i hjärtat när jag tänker på den gången A ringde och berättade att när hon frågat S vem han ville leka med hade han svarat Magnusson efter en stunds funderande. 
-- Kan vi komma över så han inte blir besviken?
Då säger man ju inte nej! 

Tevlig lördagkväll.