Det var ju det här med fotogenisk då...
Körde lite under cover-stuff i Grekland. Lite så där Hollywoodfru. Fast naturligt snygg, inga lyft där inte.
Kapitulerar för ålderdomen
Kom på mig själv med att tänka "Åh, vilka trevliga ungdomar det finns" flera gånger idag på jobbet. Usch. Ja inte över att ungdomarna är trevliga alltså, mer över tänket. Ska nöja mig med "trevliga människor" hädanefter så behöver jag inte skylta så med min ålder för mig själv i hjärnan. (Tycker ni också det känns som jag ålderskrisar lite?)
För övrigt har det varit tropikvärme ute idag. Det trycker vi gilla på. Synd att man var tvungen att vara inne och jobba från två till sena natten bara. Värmen kulminerade ju ungefär när jag steppade in på jobbet.
Mer tropikvärme. Tack.
I väntans tider...
Väntar på att bli snygg. Eller snyggare om jag ska vara rättvis.
Hur fort kan en helt vanlig måndag gå egentligen?
Stod upp som en furie i sängen klockan 05.20 i morse. Vanliga morgonrutinen i lugn och ro och gled in i panikens näste 07.20. Panik för Maddis hittade inte sin cd till spinningen. Då piggnade man till och jag var genomsvettig innan vi ens börjat trampa. 07.30 hade lugnet lägrat sig och vi kunde trampa igång. Med rätt musik, tack och lov.
Halv nio testkör jag ett nytt pass en och en halv timme med nya instruktören Ida.
Halv elva sätts gräsklipparen igång. Klar 12.45 (ja, jag har enorma ägor). Då sprang jag ändå med gräsklipparen i en kvart för att spara lite tid.
In i duschen, slänger i mig ett par mackor under tiden jag ,tar ner, viker och bär upp tvätten. Stämplar in 13.57 på jobbet och behåller lugnet, trots tidig upptäckt att jag jobbar själv sista timmen (!) vilket är pesten själv, och åker hem 22.00.
God natt sägs det nu. Inga problem alls att sova, det kan jag lova.
Blod är tjockare än vatten
Otäckt likt. Så här ser ju jag ut. När jag står rakt upp och ner. Vänster fot kobentar sig inåt å det grövsta. Ingen tvekan om att moster Sonja och jag har samma gener.
Nähä, det hanns inte med idag heller, nu börjar det bli stressigt
Måste ju piffa till barret innan man ska gå runt och spänna sig på stranden. Inget man gör i brådrasket precis, en extra i reserv redan inköpt. Sen måste man ha tid att vänta på nån vänlig själ som räddar en och åker och köper en tredje om man blir liggandes i fosterställning och gråter över resultatet.
Inget konstigt med det!
Det var inte mycket studs i klivet upp från sängen idag vid sex-tiden, snarare lite släp
Kursdag två är över och förbi. Idag var det "examensdag" och bedömning av instruktörernas prestationer i form av hemuppgifter att öva in förkoreograferade låtar.
Stolt som en hönsmamma över "mina" instruktörer som uppvisade rena stjärnstatusen. Nu hade jag ju inte med några duvungar precis utan rutinerade, självsäkra och, inte minst, extremt kompetenta när det gäller musikanalys, teknik, instruerande, utstrålning och annat viktigt som faktiskt inte sätter sig i ryggmärgen på allvar förrän efter några år.
City hade några "färskingar" med. Dom ska ha hur många guldmedaljer som helst för sina insatser idag. Puls trehundra i ren nervositet innan låten ens har börjat, alla flåsande andetag hörs som tromber i headsetet (som inte ens sitter still på huvudet för att det skakas rent bokstavligt i varenda muskel av nervositeten), inget blir som det var tänkt och pulsen stiger till fyrahundra och trettio pers stirrar (instruktörer allihop, som vet hur det ska va på riktigt liksom) på dig varav tre stycken ska ge sitt omdöme när låten är slut dessutom. Precis då, när pulsen nått fyrahundra - då kommer black outen. Om så någon satte sig och långsamt drog ut tånaglarna med tång skulle du inte kunna återge en enda övning i den där jävla låten, kommer inte ens ihåg vad en sit up är. Skjut mig, snälla någon, skjut mig. Och det är fortfarande två fucking minuter och 37 förbannade sekunder kvar innan det är över.
Ungefär så. Kommer ihåg känslan som det var igår. Hemsk! Att man ens fortsätter tänka tanken på att instruera en hel klass efter traumat med dom där minutrarna är ofattbart. Förmodligen är instruktörer ett ganska glömskt släkte.
Tack ska ni ha, "gamla" som nya på City och Arenan. Bockar och bugar för energiboosten.
Fika från morgon till kväll
Äntligen fick jag tummen ur och köpte en förpackning. Testade en kopp igår kväll och somnade som en gris utan att behöva ta fram hamsterhjulet och springa mig trött i fem sex timmar som annars är brukligt vid minsta lilla slurk efter kl 15.00.
Kan man bjuda in sig i dag med tro?
Mamma, den ganska nyblivna pensionären, bjöd på fantastisk lunch igår. Som den omtänksamma dotter jag föreslog jag i förbifarten att om hon får jättelångtråkigt är det fritt fram att åka hem till mig och pyssla lite. Tvätta fönster eller så. Men någon tristess var det inte tal om, nej då, fullt upp heeela dagarna. Hon överdriver inte, innan jag åkte fick jag nämligen syn på beviset för att hon verkligen har häcken full.
Så jäkla orättvist måste jag säga
Varför måste man bli kräksjuk när Sverige spelar semifinal i OS-handbollen? Nånstans långt därborta, där jag hängde över toastolen/låg i fosterställning och kramade min bästa vän den gröna hinken, hörde jag tv-kommentatorerna vråla när Sverige besegrade Ungern.
Jag blir inte alls förvånad om jag visar symptom på cyanidförgiftning eller möjligtvis får mjältbrand lagom till finalen på söndag.
Bitter? Tro fan det!
Sova bort tillvaron är ju urstressande
Sov till halv nio idag. HALV NIO. Halva dagen har ju passerat innan man kommit igång efter en sån dundersovmorgon och humöret är därefter. Förstår inte alls det där med en lång härlig sovmorgon. Huga.
Oj, jag är förvånad själv
I vanliga fall brukar jag komma på det här i absolut sista minuten. När resväskan är stängd och låst. (Fast det här har jag ju i handbagaget förstås.) Ungefär vid den tidpunkten när man andats ut, slappnat av och hunnit tänka "nu är jag på väg". Vi ska ju inte till nåt U-land, det finns att köpa, men man vill ju inte åka näck! Tre och en halv vecka kvar. Och idag kör vi en reseupptakt med gött å dricka. Å äta. I morgon är det som vanligt igen, då räknar vi (jag) på protein och kolhydrater och tycker synd om oss (mug) själv(a).
Inget ska få mig att missa denna match
Här ska jag sitta. Totalt oskönt tillbakalutad för att hålla mig vaken två halvlekar. Island är skoj att titta på. Speciellt mot Sverige.
Blir lika fascinerad varje gång!
Vilken kroppslontroll! Helt fantastiskt.
Klara, färdiga, gå
Nu gäller det att ladda skafferiet med snacks! Tack till lokaltidningen som höjde OS-temperaturen med en saftig bilaga, vilket resulterade i en låååång frukost.
Den var nog inte så bra
Började på en ny bok. Nu, exakt 69 sidor in i verket, slår det mig att jag faktiskt läst den förut... jösses.
Rullade väl mer ut än in om man ska vara ärlig
Nån miljonär blev man definitivt inte. Men trav är trevligt ändå.
Streckar och ser pengarna rulla in på kontot
Big mistake att ta sandaler
Men gubben, du kommer frysa arslet av dig i vinter om du inte har nån snuskigt dyr äkta päls av myskoxe eller nåt hängandes i garderoben. Fast jag har full förståelse för den där dunjackan i juli.
Nu gäller det att hålla reda på armar och ben hela da'n
Så där speciellt skrockfull kanske jag inte är, men man är ju rätt klantig de flesta dagarna så det skadar med all säkerhet inte att kolla några gånger extra i korsningarna denna dag.
