I vanliga fall brukar jag komma på det här i absolut sista minuten. När resväskan är stängd och låst. (Fast det här har jag ju i handbagaget förstås.) Ungefär vid den tidpunkten när man andats ut, slappnat av och hunnit tänka "nu är jag på väg". Vi ska ju inte till nåt U-land, det finns att köpa, men man vill ju inte åka näck! Tre och en halv vecka kvar. Och idag kör vi en reseupptakt med gött å dricka. Å äta. I morgon är det som vanligt igen, då räknar vi (jag) på protein och kolhydrater och tycker synd om oss (mug) själv(a).