En härlig golfrunda med bara några futtiga regnstänk. Redan på 4:e hålet började jag titta på blommor, fundera på om man kom ihåg några trädarter som man lärt sig i skolan, leta boll (när man ändå är ute i skogen kan man ju leta reda på några fler bollar än den ursprungliga eftersom man redan trampat ner den i skiten dels p g a ilska och dels för man vet att man aldrig kommer att kunna slå ur den från slyn), räkna brännässlor och annat roligt man gör när man försöker distrahera adrenalinet från att gå fullständigt överstyr och bli en fullständig galning.

Då kan man snubbla över en sån här.



En bedårande liten söt dunboll (mindre än en golfboll) som trillat ur boet, ner i gräset, och inte kunde flyga en endaste millimeter. Ett lätt byte för en elak skata, så vi "grävde" ner den lite...



Det kändes som en bra gärning. (Tills (lite längre fram, typ vid 7:an) en muntergök i sällskapet sa att det säkert finns massor av ormar i det där höga gräset så den dör nog ändå...)

Vi ägnade nog en halvtimme åt den lilla fågeln, vilket visar på
1) en inte extrem hängivelse åt själva golfen (spelet var inte precis något att skriva hem om).
2) att hemmabanan inte har några större problem med starttider eftersom ingen kom ifatt oss.

Näe nu har jag lite annat att göra. Heja Sverige!