Innan vi anlände till Högskolan i dag fick vi reda på att svininfluensan börjat härja där och att rekommendationer till eleverna gått ut att undvika folksamlingar. Nu räknades uppenbarligen inte mässan som en folksamling för det var väldigt mycket studenter stundom.

En tjej kom fram och började rafsa bland broschyrerna... och höll en scarfes framför munnen samtidigt som hon pratade.

-- Förlåt? Vad sa du? sa jag, eftersom jag inte hörde ett ord av vad hon försökte säga.

-- mummel, mummel, mummel...

-- Jag är ledsen, men jag hör inte vad du säger när du håller handen med scarfsen framför munnen så där.

Då fladdrade läpparna fritt helt plötsligt, och då hörde jag klart och tydligt, eftersom hon näst intill gapade fram:

-- Jag tror jag åkt på influensan förstår du, så jag tänkte va lite försiktig med att sprida mina baciller.

Jaha du. Och precis just nu släppte du ut en triljon baciller rakt på mig när du skrek så där. Och dessutom har du tafsat på varenda broschyr som ligger på bordet. Med dom händerna som du precis haft framför munnen.

Jag är inte överdrivet sjukdomsfixerad och får man svininfluensan får man den, inte mycket att göra åt liksom. Men det här tyckte till och med jag var lite too much.

Strax efter skulle jag gå och hämta kaffe åt mig och S. Smet faktiskt in på toan innan och spritade händerna lite med desinfektionsmedlet, som varje toa av klass är utrustat med i dessa tider. Tänkte hälla resten av flaskan över hela mig, men behärskade mig.

Ligger jag till sängs i morgon, så vet jag i alla fall smittkällan. Vet vem jag ska nita. Om jag överlever, det är själva förutsättningen för att smälla till nån överhuvudtaget...