Nackspärr!
Nackspärr i kvadrat!
Är vad jag har.

I gårdagens prestigefyllda golfmatch, som spelades i minst sagt blåsigt väder, började nacken värka vid 13:e, 14:e hålet. Kunde inte svinga utan att det smärtade! Mycket irriterande...
Eftersom en sån löjlig sak som smärta inte är orsak nog att lämna en golfbana, fortsatte jag naturligtvis (helt onödigt egentligen eftersom jag redan hade en ointaglig ledning...). Jag lät som en servande tennisspelare varje gång jag slog.
På 17:e missade jag totalt. Ut i höga gräset, och där måste man helt enkelt ta i allt vad man har för att komma ur skiten. Det gjorde jag också. Ut kom bollen samtidigt som någon satte en kniv i nackregionen och vred om femton varv.
På sista hålet fick jag ta upp bollen efter att försökt slå till bollen två gånger och inte varit i närheten av att träffa den. Då har man ont!

Tror helt enkelt att jag är så gammal så det blev för dragigt på banan för mig i går. Isande nordanvind som sveper över nackmusklerna är inte bra för små tanter som mig. Bestämde mig snabbt för att lägga ner en yllehalsduk i golfbagen (där yllevantarna redan ligger)...

Vid 12-tiden i dag fick jag inse att jag omöjligt kan gå ut och spela i dag igen. Provade lite småsvingar på gräsmattan utanför... men till och med jag fick inse att det blir till att stanna hemma.

Just det. Seger blev det i går igen alltså! Sopade banan med motspelaren. Skadad dessutom. Tja, vad säger man?! Inget. Man bara ler!

Värre var det med Holland i en helt annan sport. Tror inte jag ska ha nåt favoritlag. Dom åker ju bara ut...