Tre timmars svettande med gräsklippar'n genom torvmossen (kan inte med bästa vilja i världen kalla det gräsmatta) var kanske inte optimal uppladdning inför löparrundan på berget. Men med lite draghjälp från Linus struntade jag faktiskt i att lägga mig ner i lingonriset och självdö när det var 1,5 km kvar på femman.
Klapp på axlarna till mig och Linus. Och till de andra som trillade in över mållinjen allt eftersom.

Nu är det fortfarande några soltimmar kvar av detta dygn. De läggs, till de tidigare, ute i trädgården innan grillen tänds.

Summa sumarum: En awesome start på maj månad.