Jag lever. Lever indeed, trots så här dan efter fyra veckors ledighet. Tror vi firar med en plus och minuslista vars proportioner säkert gör er förvånade.

 

+

(Vaknade kl 5. Däckade man på soffan igår 17.30 blir det så. Vet egentligen inte om det ska stå på plussidan, men nu hann man ju med massor.)

Hyfsat tjock SLA.

SLA lästes på altanen.

Kvarglömda tvätten hade hängts upp av snäll granne.

Virtanen i podradion med Beatrice Ask.

Pyjamas fram till 10.00.

Mammas fläskkotletter 12.10.

Jordgubbar med grädde hos mamma 12.30.

Kaffe hos mamma 13.00.

Matkoma efter maten hos mamma 13.20.

Madde på jobbet 14.01 (tog några minuter innan hon upptäckte att jag kommit, för jag var där 13.57).

Kunder.

Kunder.

Madde.

Gardberg.

Sebastian.

Kunder.

Franzéns.

Kusin Emma.

Dennis.

Petra.

Candra.

Andreas.

Lars.

Hon på spinningen. Som inte alls tog illa upp när jag flyttade cykeln en halv meter ifrån henne för att se Andreas på instruktörscykeln. Förtydligade nog 15 gånger att jag flyttade cykeln enbart för att se instruktören. För säkerhets skull frågade jag en gång till efter passet. Men jo då, hon förstod. Phu!

Rezzan.

Böcker av Elisabeth.

Sebastian.

Varma stormvindar.

Sebastian. (Telefon)

Telefon, Elisabeth.

Grannen kom med nerblåst blomampel. (Vilken jag sket fullständigt i (du, jag såg det, tar det i morgon!), det har jag lite dåligt samvete för fortfarande...)

Mess från Bittan.

Hanna S.

 

-

Blåsten.

En kund.

Nerblåst ampel.

 

Jag är en av de mest positiva människorna på jorden. Erkänn!