Tycker det är skönt med strumpor som inte kasar ner.
Rejäla (osexiga förvisso, men skit i det) fotriktiga saker som riktigt stasar om foten.



Här har strumpan varit avlägsnad från den lilla fossingen i trekvart. Och jag har stått med höga knän på stället i tio minuter för att få märkena från strumpan att försvinna. Hjälpte inte mycket som ni ser.

Min hud får inget hederspris för elasticitet precis. Nu för tiden.
Antingen får jag gå med nedhasade strumpor eller sluta med sån där trams som trekvartslånga träningstajts, ha heltäckande benbeklädnad istället (vilket jag avskyr). Möjligen kan jag prova med att byta strumporna redan tre, fyra timmar innan träning - det kan vara ett alternativ, då kanske huden hinner jobba på att få bort strumpränderna.

-- Va? I-landsproblem? tyckte jag att jag hörde.
Men hallå - det ser ju ut som jag har en nylonstrumpa under den där lilla svarta sockan. Nylonstrumpa. Under. Sockan.
För bövelen!