Härinne har varit tomt ett tag... och inte har jag hunnit läsa några andras bloggar heller.

Och i kväll trodde jag inte skulle ha nån lust att skriva nåt heller. Men nu känns det lite bättre efter ett samtal...

-- Ja, det är far.
-- Hej, hur mår du?
-- Jo, det är fint, inget fel på mig.
-- Nähä. Vad gör du då?
-- Äter smörgås.
-- Har du enkelrum?
-- Nä, det ligger nån här intill. Lite knepig tror jag...
-- Jaså...

Vi pratar lite till jag och pappa. Om hälsotillståndet. Med tanke på hur han tuggar smörgås är det inget fel på käkarna i alla fall.

-- Nä du gumman, nu får vi lägga på. Nu kommer dom in med en hästspruta här.... Oj, oj, oj.

Pappa lät pigg. Tur det, då är det lättare att ligga på sjukhus. Hoppas vistelsen för lilla pappa blir väldigt kort.