Tränar

Nu åker jag och tränar. Med ovilja.
Hoppas verkligen inte dagens instruktör säger att vi ska känna efter och köra utifrån dagsformen för då blir det inget bra.
I dag tycker jag att instruktören ska börja med att säga:

-- I dag är det bara de verkligt tuffa som kommer att överleva dagens pass.  Nu är det dags att bekänna färg. Vi ska köra i ett tempo som bara dom mest hårdnackade självplågarna klarar av. Bestäm själva om ni ska vara kvar eller lämna lokalen, ni har två sekunder på er, sen är det för sent!

Det är det enda som kan rädda mig till ett bra träningspass... Lite pep-talk.

Sannolikheten för ett bra träningspass är alltså noll med andra ord, för orden ovan kommer inte att sägas.

Suckar, byter om och åker strax i väg.

 Update: Det blev hur bra som helst, jag var stark - trots avsaknad av pep-talk. Konstigt. Man överraskar sig själv emellanåt.


 

Håller med, nja, kanske inte alls...
Morrat av Nollan

Jag är nog lite trött. Läste först att du skulle iväg för att träna med olivolja och kunde för mitt liv inte fatta vad du menade med det. Och inte fick jag förklaringen efter att jag läst hela inlägget heller, olivolja liksom?! Fick läsa en gång till och då föll bokstäverna plötsligt på plats, hrmm.

Träningar som man förvänta sig ska gå skit blir ofta riktigt bra. Några teorier om varför?

Ha en bra kväll!

2008-06-30 @ 21:52:07
Morrat av Åsa

Nollan: Ha, ha. Vet du vad som är lustigt? Jag läste också olivolja när jag koll-läste inlägget, ändå visste jag vad jag skrivit. Man använder nog ordet olivolja mer än ovilja nu för tiden helt enkelt.

Japp, teorin är rätt enkel egentligen. Tror jag. Det är ju ofta så att om man har höga förväntningar (i positiv bemärkelse) så blir man ofta besviken, eller kan bli i alla fall. En fest eller nåt som man ser fram mot så till den milda grad att man knappt kan behärska sig till dagen D har anlänt, blir kanske inte riktigt lika kul som man trott. Och omvänt... den där tillställningen som man kanske inte alls känner för, för man vet preeecciiisss hur det blir, tja - då är det nåt man pratar om i månader efteråt.

Handlar om den inre bild man målat upp förstås... Jag hade trott det skulle gå skittrögt - det gjorde det inte - blev stärkt av att det gick lätt - blev positivt överraskad - kunde trycka på extra - och var helt plötsligt Goliat jmf med David som ledde passet.

;-)



2008-06-30 @ 22:09:13
Morrat av Nollan

Jo det är väl oftast så, att höga förväntninar lätt leder till besvikelser och vice versa. Nu ska jag snart ge mig ut och springa, det borde gå fantastiskt bra med tanke på förväntningarna jag har ;)

2008-07-01 @ 19:20:55

Shoot!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0