Det blir inte många knop gjorda. Inte här i alla fall.

Skriver ofta "att-göra-listor". Hatar dessa, men visst existensberättigande har dom. Det gör mig lite, lite effektivare. Tror jag.
Men när listan börjar bli lång, så där 50 punkter, känns livet rätt svart. Jag stryker en notering, skriver dit två.

Man kan lura sig själv med dom här listorna. Skriva dit duscha. Då får man i alla fall stryka en punkt inom en väldigt snar framtid. Och känna sig nöjd. Borsta tänderna har jag inte använt än. Kanske en idé. 
Nu är listan nämligen lång, lång, lång. Tidskrävande punkter dessutom.

Gör väl som vanligt. Knycklar ihop listan och slänger den i soporna.Och börjar på en ny. Lättast. Då har jag glömt många punkter som stod på den gamla. Tar ett tag innan de dyker upp igen.

En punkt som stått på listan länge är: Fixa kontoret. Jodå, jobbar på det.
Men det är ju så många små-punkter i den stora punkten. Måla, skruva ihop, skruva isär, flytta datorn, dra telesladdar, flytta lampor, handla käcka kontorsgrejor, få till gästsängen, mysa till rummet för eventuella övernattande gäster och så vidare, och så vidare... Tar inte slut.
Däför står punkten kvar i evighet!

Nä, lite fler knop behövs. Då skulle listan betas av. Nu är den gamla slängd, begraven och glömd.

Skriver en ny i morgon!

Ha en trevlig kväll.