Är folk verkligen kloka?



Rubriken inkluderar mig själv. Jag är likadan.


Egentligen ett sjukt beteende, om man ställer sig lite vid sidan av och tittar på.
Pratar om spinning.
I dag körde jag spinningpass. Innan mig hade P pass. Mina deltagare och jag stod utanför och väntade på att det skulle ta slut. 
Slut.
Näst intill huggsexa in till cyklarna, in i den mörka salen. Bara det är ett fenomen i sig.
Jag hade min givna plats, behövde inte huggas om en "bra" cykel. Eller bra placering på cykeln som det egentligen gäller. Jag satt längst fram.
Fine, alla på plats.
Sen låter sig deltagarna, i det närmaste, bli likt en jagad tjur i Pamplona med motståndshöjningar, tempoväxlingar, backar och jumps. En idiot (jag) skrek, från det s k podiet, ut uppmaningar som (de flesta) snällt  genomförde.
Och när det var riktigt tungt fick idioten (jag) blickar som kunde döda.
Min vän K brukar ibland uttrycka det hela väldigt klart och tydligt efter passet: - Jag bara hatar dig!

Är man verkligen klok om man frivilligt utsätter sig för detta? Och varför i hela friden gör man det? 
Det tål att tänkas på. 

Håller med, nja, kanske inte alls...
Morrat av Anonym

Om der var mig du menade så hatar jag dig inte men tycker mindre bra om dig just i den stunden min kära vän!!

2008-02-08 @ 15:32:06
Morrat av Å

Yes I know!
;-)

2008-02-08 @ 15:59:22

Shoot!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0