I normala fall, åtminstone den tid jag bott i mitt älskade hus, sover jag utomhus på sommaren.
Det är så skönt. Spelar ingen roll om det är kallt, bra kläder och tjocka täcken är det som gäller.
I år har jag inte sovit ute en enda gång. Och kommer inte att göra det heller.
Det är inbrott hit och dit i kvarteren runt omkring, människor misshandlas, dödas och våldtas i den minsta lilla vrå i vårt land.
Jag har lagt mig ute för att sova några gånger, men har helt enkelt flyttat in snabbare än ögat och låst dörrarna om mig för jag fått en känsla av olust.
Visst är det konstigt - på bara ett år har den här rädslan kommit över mig lika plötsligt som en lottovinst. Förra året sov jag ute i princip varje dag hela sommaren. Och sommaren innan dess...

Blir förbannad! För det är inte jag som skapar rädslan, det är andras gärningar som gör att jag känner mig otrygg och det är inte ok. Inte acceptabelt alls. Men hur ändrar man på det?