Söndagar är bra. Inga krav på att göra nåt vettigt över huvud taget egentligen. Och anstränger man sig och faktiskt presterar nåt känns en söndagsprestation bra mycket bättre än t ex en onsdagsdito. Ni förstår mitt resonemang va?

När klockan var runt 14 (mitt i högprestationen som jag lyckats åstadkomma denna söndag) kom jag på att jag var tvungen att ha nya träningsskor till eftermiddagens träning. Gick inte att kompromissa med det eftersom dom gamla är helt slut och det har börjat kännas som min gamle kompis hälsporren är på jakt efter mig. Ingen trevlig bekantskap alls som jag kommer ihåg det.

In på Intersport, kastar mig fram till L, som turligt nog jobbade. Struntade fullständigt i kunden hon håller på med (det där skulle ta tid konstaterade jag nämligen).
-- Skor. 37,5. Reklambladet. Cirka 700 spänn. Rykä. Var? 

L försvann in på lagret och kom tillbaka med det önskade på tre röda. Jag tryckte i högerfoten och trampade ett tramp.

-- Finfint! Dom tar vi! Tack, L.

Ropade på väg bort till kassan:
-- Världens bästa kund va? Inget velande här inte, jag kör 2-sekundersbeslutsregeln.

Såg den andra stackars kunden gå fram och tillbaka i skorna hon provade (både höger och vänster doja dessutom), svikta med benen och till och med ta ett litet småhopp.

Ryckte åt mig ett träningslinne på vägen ut också. Cerise-rosa. Tigerrandigt. (Låter äckligt fult när man ser det nerskrivet, men det var faktiskt sketasnyggt!) 

Intersport tur och retur med resultat träningsskor och linne och cirka tusenlappen fattigare: 14 minuter inklusive körtid, parkering och fyra minuters prat med bekant.

Världens bästa kund är faktiskt ett understatement! Universums ska det va.

Varför anstränger man sig ens? Att göra passkoreografi på 30 minuter och över alltså.

Funderar på att köra en 2,5-minuters-klass i morgon istället för min core och sno det här rakt av.




Strikt teknik ska vi ha under de dryga två minuterna förstås. Då kommer vi inte ha en endaste muskel som med glädje vill stiga upp ur sängen på måndag morgon. Armar och rygg kommer att gråta högljutt medans magmusklerna skriker ut sin smärta.

Nå, vad tycker ni? Vanlig tråk-core eller nytänk i form av 2,5-minuterspass?

Kom hem från jobbet vid 22.00 och om det varit lite mindre kallt hade jag definitivt stannat på vägen och plockat upp en pizza! Familjepizza. Men man går ju inte ut i kylan i onödan.

Allt som oftast sparar jag en massa recept. Till ingen nytta egentligen. Dom bara ligger där. Antingen urklippta ur tidningar, oftast nerknöcklade i kökslåda eftersom dom inte blivit insatta i den för ändamålet ämnade pärmen, eller sparade här i datorn i mappen recept under favoriter.

Det var faktiskt ett, om än inte högt uttalat, nyårslöfte att försöka göra nåt av mitt kulinariska hamstrande. Nåja, alla recept kanske inte är överdådiga, men det är ändå nytt. Nytt och fräscht, bort med håglöst rörande i grytorna med nåt som man ätit hundra gånger förut för att det går fort, lätt och man kan kan svepa ihop det i sömnen med en hand bakbunden.
Två nya recept i veckan är väl inte för mycket begärt att slänga ihop? Nu har ju några veckor passerat av det nya året redan men det är inte för sent att börja nu - och börja "mitt i natten" gör väl inget heller. Pröva nytt!

Allt om mat. En liten kycklinggryta.




Nåja.
Det värsta jag vet är svamp, så några champinjoner blev det inte. Däremot sockerärtor.
Och strimlad kycklingfilé istället för kycklinglår.
La till lite sambal oelek.
Plus ett par nypor curry.
Penne istället för gnocchi.
Matlagningsgrädde 4% istället för 15%.

Ingen grönsallad, men däremot en tomat- och rödlökssallad.

Nästan identiskt med grundreceptet om ni frågar mig. Det är väl så man gör när det gäller matlagning?

Hur det smakade? Gudomligt! Men det hade å andra sidan en näve överkokt pasta utan nåt till gjort också om man ser till hungerstatusen.
Hann inte ta nån bild på min kreation, men det har ni väl förståelse för? Hinna vänta på att kameran ska fokusera liksom?

Se så. Där har ni middagstipset klart tills i morgon kväll. Smaklig måltid!